Den här bloggen handlar ju mest om sexköp, rökning och cannabis, helt enkelt för det är ämnen som berör mig. Men idag ska vi bryta mönstret och ta upp ämnet skatter med anledning av den artikel jag och Jan Rejdnell publicerade i SvD igår. Jag tycker inte att det är häftigt att betala skatt som Mona Sahlin och socialisten Bamse,uppenbarligen gör, men jag kan se det som ett nödvändigt ont. Men skatterna måste vara överblickbara och förståliga och framför allt måste man som medborgare känna att man får något tillbaka av skatten. Skatten ska helst också upplevas som rättvis, något som kan vara svårt att tillgodose.
Grundprincipen i ett skattesystem som det svenska, är att den som tjänar mer alltid skall betala ett större belopp i skatt. Det är vad som menas med ”skatt efter bärkraft”. Men i Sverige har utjämningen gått längre än så. Den som tjänar mer får inte bara betala mer skatt i absoluta tal utan måste också betala en högre andel av sin inkomst i skatt. Varje löntagare som har en månadslön på drygt 32.400 kronor (den s.k. brytpunkten) måste – utöver kommunalskatten – betala en statlig skatt på 20 procent på det överskjutande beloppet. Den som tjänar mer än 44.900 kr får dessutom betala ytterligare 5 procent, på det belopp som överstiger denna nivå. Ju högre inkomst desto mindre del av inkomsten får löntagaren behålla.
Statsskatten brukar ibland beskrivas som en skatt som syftar till att utjämna skillnader i inkomst. Den uppfattningen bygger på en föreställning om att inkomstskillnader skulle vara något av naturen givet, något som delade upp individerna i ”lyckligt lottade” och ”övriga”. Men sanningen är en annan. De allra flesta har möjlighet att själva påverka sin inkomst. Valet av karriär, valet av utbildning, risktagande i arbetslivet och benägenheten att arbeta hårt är avgörande faktorer. Statsskatten bör därför snarare betraktas som en straffskatt på arbete och utbildning. Dessutom leder det till att folk inte gärna vill jobba extra, om man kommer över brytpunkten, det är synd då det är "arbetslinjen " som gäller i Sverige idag.
En person som tjänar dubbelt så mycket som sin granne kommer att få betala dubbelt så mycket skatt. Men inte mer än det dubbla, som blir fallet när statsskatten tillkommer. Platt skatt innebär lika skattesats för alla, samma skatt i procent men olika skatt i kronor Det är enkelt och rättvist. En platt skatt kommer att öka människors vilja att arbeta och utbilda sig (och anställa för att själva kunna arbeta med annat). Det är alltså inte enbart en rättvisereform utan också en reform som kommer att ge tillväxt.
Oj, nu blev jag kanske lite väl mycket skolfröken Camilla....
Nu måste vi ju prata lite sexköp också...men i ärlighetens namn har jag varit så upprörd över skattesystemet de sista dagarna så jag har knappt orkat bli upprörd över Hedman domen. Jag blir så matt bara jag tänker på det...Ytterligare ett bevis på att lagen är en asburditet och måste väck, nu!
Niklas Dougherty och Jan Söderquist skriver mycket bra om den sinnesjuka domen. Läs och begrunda!
Idag var jag och fikade med min favorittjej-Agneta Berliner. Det var så länge sedan vi sågs så det var jättekul att ses. Igår var jag hemma hos min favoritkille- Oscar Swartz, så några vänner har jag i alla fall....
Hej Camilla!
SvaraRaderaHemskt tråkigt att du som riksdagens enda rakryggade liberal inte fick vara kvar där. :( Hur som helst har jag en kort fundering kring din och Rejdnells debattartikel i SvD härom dagen: När ni argumenterar för platt skatt, anser ni då enbart att den progressiva inkomstskatten bör bytas ut, eller anser ni att en platt inkomstskatt bör ersätta skatteuttag på exempelvis fordon, moms, punktskatter, etc? Att "byta ut det lapptäcksliknande skattesystem..." tolkar jag som det senare, men i artikeln i övrigt, och i detta blogginlägg, förefaller det snarare som om det är det förra.
Håller för övrigt med om att Hedman-domen är absurd. Det torde vara fallet också om man stödjer sexköpslagen, domstolen måste ju ha agerat fel, eller?
Mvh Joakim Holmertz
Håller med om att Hedman-domen är fullständigt absurd. Detta borde vara ett utmärkt tillfälle att göra ett upprop mot denna idiotiska lag. Kan inte du, Helena von Schantz och andra rakryggade liberaler starta? Jag är säker på att ni skulle få många supporters.
SvaraRaderaersätta punktskatter på fordon, moms, punktskatter, etc.
SvaraRaderaEftersom inte Camilla svarat så kommer min tolkning.
Ja. Att ta bort punktskatter och framförallt olika avdrag gör skattesystemet enklare och mer överskådligt. MOMS-en lär vara svår att plocka bort men den bör komma i paritet med övriga EU-länders monmsuttag. Överhuvudtaget kan vi inte i Sverige gå på tvärs med övriga Europa vad gäller skatteuttag. Våra företagtappar konkurrenskraft och därmed tappar vi stadgan för ryggraden i svensk ekonomi dvs näringslivet. Det måste sägas återigen - de mindre företagen är ryggraden i svensk ekonomi.
@Jan: När du talar om att tappa konkurrenskraft, syftar du på att Sverige gör det kortsiktigt eller långsiktigt?
SvaraRaderaJag håller helt med om att skattesystemet bör förenklas väsentligt. Däremot så menar jag att skatt enbart ska betalas på konsumtion, inte inkomst. Väldigt mycket av det som vi i dagsläget konsumerar är produkter som antingen baseras på råvaror som det finns en begränsad mängd av eller varor som framställs med negativ påverkan på miljön.
Eftersom man rimligtvis kan säga att ingen äger miljön så tillhör den således oss alla. Om då några enskilda individer eller företag förstör miljön i syftet att skaffa sig en inkomst bör deras produkter i sin tur beskattas mycket mer än produkter från sådana som inte påverkar miljön i samma utsträckning. D.v.s. miljöpåverkan ska vara en del av framställningskostnaden, men som ska betalas av konsumenten och ingen annan. På så sätt låter man marknaden avgöra priset, för rimligtvis bör ju kostnaden av en produkt vara den faktiska produktionskostnaden, inte något som är baserat på kortsiktiga kalkyler som arbetskraft och annan tillfällig produktionskostnad.
För att leva så måste vi konsumera, skatten kommer endast reglera vad vi konsumerar i allmännyttans intresse. T.ex. ska man därför beskatta ändliga produkter betydligt mer än sådana som regenereras, produkter/tjänster som inte skadar miljön mycket beskattas mindre än sådana som skadar miljön mycket. Osv. jag misstänker att du förstår poängen. Den enda administrationen man i det läget behöver är en som avgör de olika skattesatserna på olika tjänster/produkter, samt en som kontrollerar att produkter/tjänster som säljs inte gör det obeskattat.
Jag har svårt att se andra alternativ till hur man ska styra konsumtion åt ett håll som inte är direkt skadligt mot andra människor och levande varelser. Begreppet frihet innefattar ju inte enbart friheten att få göra vad man vill utan även friheten att slippa drabbas av andras handlingar. Detta är svårt i en överbefolkad värld, således måste dessa saker regleras av staten. D.v.s. du får konsumera vad du vill, så länge du betalar det faktiska priset för det, som ju annars kommer att betalas av alla andra.
@Jan: Jag är nog i stort överens med dig och Camilla om hur skattesystemet bör fungera då. Frågetecknet för min del är fordonsskatten, jag kan tänka mig att ha kvar den med hänvisning till miljöpåverkan så gott som alla fordon har.
SvaraRadera@Juggen: Jag förstår hur du tänker, men håller inte riktigt med. Det system du förespråkar medför i mina ögon två problem. Problem nr 1 är att momsen skulle behöva höjas avsevärt vilket är dåligt för näringslivet då det innebär att handeln minskar. Problem nr 2 är gränsdragningsproblem. Inom det politiska etablissemanget finns djupa motsättningar mellan vad man anser faktiskt är miljövänligt och vad som inte är det. Kärnkraft är ett exempel? Skulle man ha hög eller låg skatt på det? Ekologisk produktion är extremt dåligt för miljön men många tror att det omvända är fallet, risken är att politiker sänker skatt på ekologiska varor med följden att skatternas effekt blir motsatt de önskade.
@Joakim:
SvaraRaderaProblem nr1: Jag förstår hur du tänker men nu råkar det vara så att man inte kan förhandla med råvarubrist och miljöförstöring. Det inträffar vare sig vi vill eller inte om vi fortsätter konsumera på samma sätt som vi gör idag. Det är alltså inte någon fråga om ideologi utan om skademinimering. Handeln måste minska och den kommer att göra det ändå när varorna blir mer och mer svårtillgängliga och färre har råd att köpa dem. Frågan är snarare: vill vi själva kontrollera hur den minskar eller vill vi bli tagna på sängen med allt vad det innebär? D.v.s. svältkatastrofer och oroligheter. Se på den senaste tidens händelser i Nordafrika, och det är inte enbart där man haft problem med matpriserna. I Serbien är läget nu väldigt dåligt t.ex. eftersom alla priser stigit kraftigt och folk redan innan haft det väldigt svårt för att få det att gå ihop ekonomiskt. Detta är givetvis endast början. Om du tittar på var oljepriserna ligger nu kan du få en ganska bra indikation på vart vi är på väg, och med en stegrande (exponentiell) befolkingstillväxt (som är oerhört dåligt till skillnad från vad alla tillväxtivrare inklusive vår statsminister och vår finansminister försöker påskina, se denna föreläsning, alla åtta delar, för en effektiv och bra förklaring http://www.youtube.com/watch?v=F-QA2rkpBSY) så kommer problemen bli ännu värre inom de kommande 10-20 åren.
Problem 2: Kan du förklara vad som är extremt dåligt med ekologiskt odlade matvaror? Det låter intressant och faktiskt inget jag hört talas om tidigare.
Mitt förslag går ut på att man mäter den faktiska miljöpåverkan i alla led för att en vara/tjänst framställs och att den beskattas därefter. Detta i sin tur reglerar sig delvis av "sig självt" genom att om du t.ex. använder mycket fossila bränslen i din produktion alltså betalar en hög skatt på varorna du köper in för att kunna framställa din produkt/tjänst. Därmed ökar alltså produktionskostnaden direkt och förs vidare till konsumenten.
Syftet med denna beskattningsmodell är just att minska handeln. Jag är högst medveten om att detta helt går emot kapitalistiska ideal men jag har svårt att se hur man ska kunna förhindra meningslöst slöseri av begränsade resurser annat än genom hård reglering. Det fyller inget högre syfte att vi idag ska kunna köpa en ny mobiltelefon eller åka på utlandssemester varje år, om det sedan innebär att vi inte alls kan göra det. Att istället utnyttja produkter så mycket som möjligt och ändra på slit-och-släng-mentaliteten kommer att leda till att en annan typ av produkter tillverkas (mer kvalitativa) och att konsumenterna är mer rädda om dem. Detta är vad som krävs om vi ska kunna bibehålla en någorlunda bekväm levnadsstandard de kommande 100 åren, samt givetvis att vi skär ned kraftigt på befolkningen genom avskaffande av bidrag för föräldrar samt extra beskattning om fler än ett barn införskaffas. Jag har beskrivit problematiken ganska utförligt på min blogg om du är intresserad av en mer djupgående förklaring, sök i sådana fall på "överbefolkning".