Efter regn kommer solsken...!

Idag gick jag på barmark för första gången på ca 3 månader! Det kändes helt fantastiskt, tänk att man kan bli så euforisk och lyrisk bara av att få känna fast mark under fötterna! De senaste månaderna har jag (och alla ni andra också förstås) gått på Stockholms gators vidriga ispucklar och i Dalarna har jag bara haft packad snö under fötterna-fram till idag. I skrivande stund är jag i Dalarna, men även här har jag gått på asfalt, det trodde jag inte för en vecka sen...

Kanske är livet just som årstiderna, det blir mörkt,men efter mörker kommer ljus-fast man ibland inte tror det! Förra måndagen var det ett år sedan min pappa dog, några månader senare tog hans fru livet av sig. Jag kommer aldrig att glömma den sena efternmiddagen den 1;a mars 2009, då jag fick samtalet att pappa dött- det kom helt oväntat och han dog på några minuter. Jag ska inte bli alltför sentimenal, jag lovar, men det finns stunder då man upplever att hela livet går sönder. Vad gör man när livet går sönder? Jo, man få lappa och laga lite men sen går det, trots att man inte tror det, vidare. Jag kommer aldrig få pappa tillbaka,men däremot har jag insett att jag har många andra människor i min omgivning som älskar mig och som är min familj. Efter beskedet att pappa dött, ringde jag min mamma i Tyskland, men det andra samtalet gick som på autopiltot- jag ringde den enda präst jag känner, tillika vän, Cecilia Wikström- utan hennes ledsagning hade det inte gått alls! Bara en sån sak som hur man gör en begravning, ska man se liket eller inte, vilka sånger/låtar får man ha på en begravning? Cecilia lotsade mig och min syster genom allt!! Ett dödsfall är alltid hemskt, framför allt om det är en närstående, men det kan också öppna dörrar. För mig blev pappas död en dörröppning, jag har aldrig stått min storasyster Ulrika så nära som jag gör nu, jag inser hur mycket min mamma Barbro, men också min faster Eila betyder för mig. När livet går sönder måste man lappa lite, den här julen firade vi i Tyskland hos mamma och hennes man och helt plötsligt fattar man att man faktiskt har en ny familj där. Mammas man Günter (ja han heter så... ) hans söner Kester och Leif, kanske är vår nya familj. I år var vi med Kester och hans fru Sonja och deras barn Milla (ja hon heter så fast det är "mitt" namn )och Lotta, och hade en jättefin jul. Man måste inse att världen inte bara består av ondska utan även av vänliga människor som tycker om en och vill en väl, trots allt. Efter regn kommer solsken...Ibland får man "hijacka" en annan familj, helt enkelt. Man måste ibland ta till lite Karlssons Klister och tejp så kan man laga även ett liv som gått sönder...Men det finns fler än man tror som tejpar och klistrar åt en!

Nu undrar ni varför jag inte pratar FRA utredning och datalagring? Jag lovar det kommer på onsdag....
Var det bara jag som kollade Melodifestivalen i lördags och såg Johan Pehrson i bild hela tiden??? Var det därför de sämsta låtarna gick vidare???
Ett väldigt opolitiskt inlägg- men kom ihåg, att livet består inte bara av politik!!