Camilla

lördag 15 oktober 2011

Krishantering är veckans ord!


Dramatiken i politiken rullar på...En ganska spännande vecka, tycker jag. Juholt menar att den kommer gå till historien " stasvetare, forskare och journalister kommer att diskutera detta i årtionden" det visar snarare på hans enorma hybris. Juholt tror att han är den enda som blivit utsatt för ett "drev", glöm det. Det värsta drev vi haft de senaste åren var emot Littorin och hans påstådda sexköpsaffär. En anonym källa till Aftonbladet lycksades fälla en mycket kompetent M- minister, vad hade han gjort? Var det olagligt? Fanns ens den påstådda Anna? Man kan tycka vad man vill om s.k drev, men som politiker och framför allt som partiledare måste man inse att det ingår i jobbet. Egentligen är det inte dreven i sig som är problemet, snarare hur man hanterar ett drev/ avslöjanden. Jag ska inte yttra mig om Juholt visste om att han inte borde ha tagit ut hela hyran, regelverket är något fluffigt ( jag anser att hans personliga moral borde fattat att hans sambo inte ska bo gratis) men egentligen är det inte huvudsaken, det var hur han och partiet hanterade krisen. Högt uppsatta S politiker har tjallat till media, vissa öppet, andra anonymt, hur ska Juholt hantera det? Han vet att har en stor mängd kritiker som gärna säljer sin själ till media, men vet han vilka? Jag tror att man valde att behålla Juholt av två anledningar, dels för att det inte finns några efterträdare, dels för att det skulle se så illa ut om man petade sin ledare. Problemet är inte Juholts bostadsersättningar, utan att partiet är splittrat och trampar luft just nu. Katrine Kielos skriver mycket bra om det. När jag såg Juholt försvara sig såg han ut som en liten 7 åring som blivit ertappade med fingrarna i syltburken. Hans kroppsspråk med uppdragna axlar och en silkeslen röst som mest av allt vittnade om svaghet och en enorm törst på empati. Han agerade som ett offer, men ingen vill ha ett offer till ledare. Nej, det är inte statsmannamässigt! Kriser drabbar alla, det är hur man hanterar dem som är avgörande!
Jag förvånades av mig själv då jag såg Stig Malm i en morgonsoffa och kände "kom tillbaka". Jag längtar efter gamla betongsossar, jag som alltid avskytt betongsosseriet, vill nu ha tillbaka Feldt, Carlsson och Malm i politiken. Med Stig Malm hade det blivit en rak och schysst match mot Reinfeldt, Borg och Bildt, men nu...Waidelich och Juholt?? Stickan, kom igen nu, kom tillbaka!
Som den borgarbracka jag är, så kanske jag borde vara glad, då jag redan nu känner segervittring inför valet 2014.
Det händer att jag ångrar mina hårda ord mot Mona Sahlin, hon var ju, med facit i hand, riktigt bra.
Det är svårt att vara människa, men det är nog ännu svårare att vara Socialdemokratisk partiledare.

Socialdemokraternas ekonomiska politik bygger på tydliga moraliska principer om att man ska göra rätt för sig. Vi vill etablera ett samhällskontrakt som förutsätter att den enskilde kan vara trygg i att det offentliga gör allt som står i dess makt för att skattemedel används på det absolut mest effektiva sättet. Men genom samhällskontraktet förbinder sig också den enskilde att i moralisk mening, utöver det som lagen reglerar, ta ansvar för att inte överutnyttja de tjänster som det offentliga tillhandahåller och ej heller medvetet tänja på skattelagstiftning och andra regelverk för ekonomisk vinning.

(Källa - "På väg mot en kunskapsbaserad ekonomi", Socialdemokraternas budgetmotion 2012)

måndag 10 oktober 2011

Dramatik i politiken!


Det har varit dramatiskt i den politiska världen senaste veckan. Eller, nja, rent politiskt har det inte hänt ett dyft, men personerna bakom politiken har ju lyckats skapa dramatik.
Partiledarintrigerna i Kd- jag gillar Hägglund och tycker egentligen att han är bättre än det parti han representerar,men trots detta var det ändå ganska befriande när Odell meddelade att han utmanar sittande partiledaren. Det var kaxigt och väldigt oväntat! Personligen tycker jag att det är roligt att han gör det vid 64års ålder, framför allt när hela Sverige lider av ungdomshysteri, ju yngre desto bättre. Ungdom före erfarenhet! 64 år är egentligen ingen hög ålder för att bli partiledare, men Odells något tråkiga framtoning är ett större hinder. Friskt vågat, trots allt Odell! Även Marcus Birro blev sugen på att ta över som partiledare, en kort stund, innan han drog tillbaka sín kandidatur. Visst kan man säga mycket Birros kandidatur, men jag tycker det var helt underbart galet. Naivt, säger somliga, men kan inte även naiva känslomänniskor ha en plats i poltiken. Till skillnad från många politiker så känns Birro väldigt äkta. Tyvärr kan man nog säga Friskt vågat-inget vunnit. Att Birro dessutom miste sitt programledarjobb på Kvällsöppet, vilket var väldigt tråkigt! Men vilket radarpar Odell och Birro skulle bli! Ja, jag kanske låter desperat, men jag är så fruktansvärt trött på alla politiskt korrekta floskler, som inte säger någonting alls egentligen.
Juholts hyresaffärer-Slarv eller medvetet fusk? Jag försvarar inte hans fusk/slarv, men ingen människa är felfri. Däremot kanske han borde arbeta på sin krishantering, stå fast vid sitt ord, inga lögner och inte slingra sig. Och snabbast möjligt betala tillbaka allt! Dagens tips- skippa ordet kulbo framöver! Snikbo är nog mer korrekt!
Partildardebatten i SvT-helt oförståligt att Ohly och Juholt hoppade av debatten. De största förlorarna var de själva, men även tittarna då det inte blev någon riktig debatt när Sveriges största oppositionsparti kastar in handduken. Desto bättre för Åsa Romson som ställde upp och gjorde det med bravur, dessutom visar hon och Miljöpartiet att de står över den barnsliga pajkastningen som V och S nu sysslar med. De ville inte stå på samma sida som SD, för då kunde det upplevas som att de var ett block tillsammans med Sd. Tror S och V att svenska folket är totalt dumma i huvudet? Uppenbarligen!Eller är det så enkelt att de inte har så mycket att säga..? Man kan tycka vad man vill om SD men de är trots allt folkvalda och finns nu representerade i Riksdagen, inse det. Lena Mellin skriver väldigt bra i Aftonbladet om varför det var fel att hoppa av debatten.

Själv var jag på middag i lördags och hamnade i en politisk diskussion med en kvinna som hoppas på kommunistisk diktatur- jag slutas aldrig förvånas.