Gunilla Bergströms poplulära sagofigur Alfons Åberg har, som många vet, en piprökande pappa, men kanske inte så länge till. Nu höjs röster om att det är olämpligt för barn att läsa om en piprökande pappa! Har inte det nationella paniksyndromet (som David Eberhard myntade i DN september,2005) gått överstyr. Detta paniksyndrom har lett till att hela landet hamnat i en kollektiv trygghetsnarkomani av sällan skådat slag. Finns det ingen nationell broms att rycka tag i och stoppa detta tryghetsmissbruk. Cykelhjälmstvång för barn under 15 år finns redan, men nu finns också förslag på att de ska bli obligatoriskt även för vuxna- varför skriker ingen STOPP det räcker, vi klarar oss själva! Staten och dess institutioner gör allt för att vi ska känna oss trygga och stoppar därför allt tänkbart farligt likväl som ofarligt, för säkerhets skull. Vilja är god, tanken är från början välvillig men blir fullkomligt förödande när den passiviserar ett helt samhälle.
Smärtan ska minimeras, döden ska blundas för, åldrandet stoppas och vi ska skyddas från såväl oss själva som andra.
För det finns ju potentiella hot överallt, sockerberoendet, den livsfarliga stressen, kraven på oss själva, döden, trafiken, cancerrisken av att äta för mycket chips, vistas i solen, vinterkräksjukor och svininfluensor.
Är det livsfarligt att leva? Ja- livet är ett tillstånd där mortaliteten är 100%- vi ska alla den vägen vandra. Men frågan är hur vi vill leva, och är det inte ett övergrepp att elda på samhällets föreställningar om hotbilder där sannolikheten att drabbas är ungefär lika stor som att vinna på triss? Rädslan urholkar livskraften. Att lagstifta om hur vi ska leva, att vi måste ha säkerhetsbälten i bilen, inte får röka och alltid anväda cykelhjälm. Vem tillhör du och din kropp egentligen? Staten? Och var kommer det hela sluta?
WHO har presenterat en konvention att folkvalda ledmöter inte ska träffa tobaksindustrin. Konventionen har ratificerats och antagits av riksdagen, märkligt kan man ju tycka då vår mötesfrihet och yttrandefrihet faktiskt står i grundlagen. WHOs konvention är bara en riktlinje och ingen lag (än så länge) men man kan ju fråga sig om allt är möjligt i folkhälsans namn. WHO vill bara skydda oss från de onda tobaksbolagen, men verkar strunta totalt i att de kränker vår yttrandefrihet med detta förslag, men i folkhälsans namn är allt tillåtet! Det märkliga är att när jag och Marianne Berg från Vänsterpartiet ordnade ett seminarie på temat, höjdes röster från FHI (Folkhälsoinstitutet) att vi nog antagligen var mutade eller på annat sätt köpta. Den som säger ifrån måste till varje pris tystas och går det inte ska man förtalas. Det politiskt korrekta har tagit över förståndet!
Det är dags att bota vårt missbruk, inte av tobak ,utan vårt kollektiva missbruk av trygghet!
"That government is best which governs least", Thoreau
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Du har ju rätt. Men visst måste vi erkänna att vi gillar trygghet... alla.
SvaraRaderaFrågan är dock om vi mår bra av att bli ompysslade av Storebror Staten betr allt detta. Om inte bara pekpinnarna utan även lagarna blivit alltför många. Ngt borde vi klara själva.
Som vuxna borde vi klara av själva att fatta beslut om och hur mkt trygghet vi vill fixa själva, så att säga. Om vi till och med med berått mod avstår från ngn gnutta trygghet - dvs om det inte drabbar andra. Nån måtta får det ju ändå vara.... ;)
Har föresten lagt upp en sida på min blogg, som jag rubricerar Integritet. Ett stycke där kommer att handla om välviljans integritetskränkningar...
Sidan är långt ifrån färdig än, men har du lust kan du titta in där. Då och då.
http://lars-ericksblogg.blogspot.com/p/integritet.html
Välviljans integritetskränkningar- där satte du huvudet på spiken! Gudomligt formulerat!
SvaraRaderaJag fick inte titta på 'Kalle I Klätterträdet' för att jag kunde bli inspirerad och ramla ner från nåt träd. Det borde gällt alla! :P
SvaraRadera